När är goda råd dyra?

Rätt var det är så sitter du där och funderar. Du har en
kanonbra ide´ på en produkt, och du vet precis hur
den ska fungera för användaren och du vet exakt hur
designen ska se ut. Det kommer förståss kosta en del
att ta fram alla delar för att göra en prototyp.
Men det löser sig nog det med, pratar du med din
rika farbror så kan du säkert låna lite pengar där.
Nu ska det sättas igång, du börjar göra ritningar och
fixa och dona. Titta vilken fin del som kom från mekaniska
verkstan idag. Sen ska bara elektroniken fixas också, ja ja
det löser sig. Imorgon kommer ju resten av delarna.
Vad kul att skruva ihop allting, ja just det, det var elektroniken
också, ja ja det löser sig.

Nu har det gått två månader. Du har suttit på kvällarna och
funderat på hur du ska lösa det där med elektroniken.
Det var nån vecka sen nu som du funderade på det, det var
inte så enkelt som det verkade.
Ett år senare står den fina prototypen i garderoben...utan
elektronik.

Det är nu man kan börja prata om att goda råd var dyra.
De goda råden du aldrig fick!

Vi om någon vet att man kanske inte vet exakt vad man vill
första gången man ringer undrar hur det går till, vad det kostar,
hur lång tid det tar. Det vet kanske inte vi heller, men om du
förklarar vad du vill så har vi ganska mycket erfarenhet av
elektronikutveckling, vilket kanske gör att det går att diskutera
sig fram till en lösning som kanske är bättre än den som du
tänkte på från början. Du har dina erfarenheter och specialiteter
vi har våra, kombinerar man dessa så kan det komma ut nåt bra.

Det kanske hade varit värt att slå en signal. Och kanske
lägga lite på att få det klart och få ut produkten på marknaden.
Man ska skilja på dyrt och på mycket pengar, dyrt är det om
det är pengar som inte ger något i slut änden. Som i exemplet ovan,
där det lagts pengar på nåt som inte blev nåt, hade man lagt lite
till på utvecklingen så hade det blivit mer pengar men däremot
så hade det funnits en produkt att sälja.
Vilket hade i så fall blivit dyrast?
Och vi vet ju att det oftast är svårt att få ihop finansiering till
en produkt innan den finns. Tyvärr kan ju inte vi heller jobba
gratis, man kan ju som bekant inte betala med tusen tack när
man ska betala brödet och mjölken i affären.
Men ofta kan vi komma överens om nån form av sammarbete
där det går att komma vidare.

 

Analog teknik.

Vadå analogt?
Är det inte bättre med digitalt?
Det är inte så säkert, vi lever faktiskt i en väldigt analog värld.
När vi tittar oss omkring, hur mycket har egentligen bara två lägen?
Inte mycket, det är sällan bara svart eller vitt, när det är mörkt ute
så är det inte svart, det är bara mindre ljust...analogt.
Även om du lyssnar på en CD som är digital så är det du hör
ljudvågor som varierar i styrka...analogt.
Till och med digitala signaler är ju analoga i grund och botten,
två olika analoga nivåer som det växlas mellan.

Vi har gjort väldigt mycket analoga konstruktioner, allt från
effektförstärkare på flera hundra watt till lågbrusiga
mikrofonförstärkare. Generering av styrspänningar, mätutrustning
för att mäta spänning, ström, effekt, ljus, magnetfält.
Även analog till digital omvandlig av mätvärden för att sedan
kunna behandlas digitalt.

 

Switchteknik eller linjärt?

Switchning används i strömförsörjning och i styrning av större
strömmar och effekter för till exempel motorstyrning och andra
applikationer där man vill styra ström eller spänning utan
att få allt för stor effektförlust.
Vad är då skillnade på linjär styrning och switchning?
Jo om vi tar ett exempel, låt oss säga att du har en 12 Volts lampa
som du vill driva på en 24 Volts nätdel, bara för att du råkar ha
en sådan att tillgå. En linjär spänningsregulator fungerar då som
ett motstånd i serie med lampan. För att då få 12 Volt över
lampan så måste ju alltså regulatorn ta bort 12 Volt, lägger man
ihop det med regeln som säger att strömmen är lika stor överallt
i en seriekopplad krets (lampa i serie med regulator) så kommer
vi ju snart fram till att vi har lika mycket spänning över regulatorn
som över lampan, och strömmen är den samma genom dom bägge.
Detta innbär ju att vi har lika stor förlust effekt i regulatorn som vi har
nyttoeffekt i lampan. Vidare innebär ju detta att om det är en
100W lampa vi ska driva så måste vi plocka ut 200W från nätdelen.
Och för att göra av med hundra watt i regulatorn så krävs det en ganska
så rejäl kylfläns. Men det är väldigt enkelt att göra en sådan regulator.

Om vi då går vidare och tittar vad skillnaden blir om vi gör samma
sak med switchteknik.
Det finns många olika sätt att göra en switchregulator på, men
grunden i det hela är att man i stället för att koppla ett motstånd
eller transistor i serie med lampan som får ta all effekt så gör man som
så att man använder en transistor av något slag, bipolär eller mosfet,
för att med hög frekvens, ofta runt hundra tusen gånger i sekunden
slå till och från strömmen. I det här enklaste fallet med en lampa
som belastning så kan vi ju tänka oss att vi kopplar den sönderhackade
strömmen direkt till lampan. Vad händer? I och med att vi med
transistorn slår till och från strömmen hela tiden så kommer vi få en
spänning som hela tiden slår mellan 24 Volt och noll Volt.
Om vi tänker oss att vi låter transistorn vara till lika länge som den
är från så kommer vi ju få ett medelvärde som hamnar mitt emellan
24 Volt och noll Volt, det vill säga 12 Volt.
Och vad har vi då vunnit på att göra på detta omständiga sätt?
Jo i och med att effektförlusten är spänningen gånger strömmen
som vi såg på den linjära regulatorn så har vi vunnit en hel del.
För nu är ju transistorn antingen till eller från, när den är från
så går det ju ingen ström genom den, därför kan det ju inte
heller bli någon förlust i den. Vidare när transistorn är till så
går det ju ström genom den men i tillslaget läge så är det ju väldigt
lite spänning över den, kanske bara delar av Volt vilket gör att
vi bara får en bråkdel av den förlusteffekt vi hade i den linjära
regulatorn.
Det kräver ju i och för sig en del mer komponeneter för att
göra en switchad regulator, men det är tämligen billiga komponenter
om man jämför med den stora kylflänsen vi behövde om
vi gjorde en linjär regulator.

Detta exempel med lampan är ju rätt så starkt förenklat.
Det är rätt så sällan man kan tillåta spänningen att slå
mellan fullt och inget, bara så där. Ska man driva någon
känslig elektronik så går det ju inte alls. Men det finns
bot för det också, genom att använda en spole och en
kondensator som man lagrar energin i medan transistorn
är frånslagen så kan man få en jämn spänning som är användbar
även i mer kritiska sammanhang. Vill man sen kunna ändra
utspänningen så kan man helt enkelt variera hur länge transistorn
är till jämfört med från. Man får helt enkelt olika medelvärden
som innebär olika spänningar ut.

Mer info kommer snart........

 

 

Synpunkter på denna web-sida?

Skicka ett Mail till Webmaster